Direkt när jag kommer upp med rulltrappan och stiger ut i den stora hallen efter biljettkontrollen känner jag att jag är i mitt rätta element.
Utanför panoramafönstren är himlen blå och flygplanen står parkerade vid gaterna, på rad i en vid båge. SAS, KLM, Air France, Icelandair, Thai ... Luften omkring mig surrar av franska, tyska, engelska och språk jag inte förstår.
Alla kommer från olika håll i världen och alla är på resa. Det här är jag. Jag är ett irrbloss i världen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vi är nog sådana människor som trivs bäst på resande fot. Inte så mycket som att komma fram till målet. Börjar nog redan vid själva planeringen, fram till man hämtar sitt bagage som förhoppningsvis finns på rullbandet...
Någon - jag minns inte vem - citerade ett missionärsbarn som hade sagt att han kände sig mest hemma på flyget mellan världsdelarna. Det förstår vi, eller hur?
Japp, " it take us up where we belong..."
Skicka en kommentar