fredag 2 maj 2008

Personlighet och identitet

Personlighet och identitet? Begreppen känns snubblande nära varandra, går i och ur varandra och hakar i. Men vad är det? Egentligen, menar jag.

Kanske är personligheten det som man alltid bär med sig, och identiteten det som utvecklas ur personligheten. Då måste det ju ta ett helt liv att bygga en identitet.

Det är svårt att känna sig hel när man lever på ett ställe där bara delar av ens identitet har någon plats eller kan komma till uttryck, annat än i ens egna tankar. Tankar som inte kan eller får delas - det är ensamhet för mig.

Så vad har jag själv, som jag alltid bär med mig, oavsett var jag är? För det första behovet av intellektuell stimulans, verbalt uttryck och intryck: att läsa, skriva, tänka och samtala. För det andra behovet av och sinnet för ordning och struktur. För det tredje ett andligt och själsligt behov av skönhet, färg och växtkraft. För det fjärde en stor ansvarskänsla och en stark önskan att stå i främsta ledet, vilja att lösa problem och leda andra.

Det är vad jag ser när jag tittar tillbaka genom alla år och flyttar. Jag ser också att det finns plats för de här behoven var som helst på jorden. Det är ju också så, att de har utvecklats på olika platser och under olika omständigheter. Är det just i det, som saknaden och längtan sitter?

I Sverige kan jag inte sitta under ett träd och ongea (samtala). I Sverige förstår jag inte det tysta språket, här måste jag säga att jag inte kan och be folk att vara tydliga. I Sverige är inte fjärilarna större än min handflata och fladdrar i bougainvillean mot himlen. Men i Sverige talas mitt modersmål av människorna omkring mig, här behärskar jag nyanserna i det talade språket och kanske ännu mer i det skrivna. Här kan jag smälta in totalt, så länge jag väljer det själv. Om jag inget säger, så vet ingen att det finns en annan längtan i mig. Zebraränderna syns inte utanpå. Det ligger både en frihet och en ensamhet i det, det är både lättare och svårare att leva med ränderna som ändå aldrig går ur när de inte syns utanpå.

Kanske är det bara som annat i livet: för- och nackdelar med allt.

Inga kommentarer: